lotta

i yngre år när föräldrar/släktingar/alla andra ens knystade ordet syskonkärlek kändes det avlägset för man bråkade och tjafsade om de mest dumma saker. det är först under senare år orden fått sin mening, för med handen på hjärtat finns det ingen (förutom mina förhoppningsvis egna framtida barn) jag skulle kunna älska mer än er.

vädret är tråkigt, tråkigt, tråkigt. en förundrande sak kan jag ibland tycka är att när smhi visar sol och regnet efterfrågas finns inget regn överhuvudtaget, och nu sitter vi i precis samma knipa fast det är solen som är bristvaran.

efter en vecka på hemmaplan beger jag mig kustvägen söderut ännu en gång. nu återstår att se vad båstadveckan har att komma med utöver de alla redan avklarade bravaderna i halmstad. sayonara