lotta

inom oss alla finns det  nog en känsla över något som är speciellt från ens uppväxt eller annat som betyder väldigt mycket och sitter djupt inpräntat. platser, musik, upplevelser, bilder, vad du vill. men känslan att vara tillbaka till platser där du varit för alldeles för länge sedan värmer inombords. på hästryggen ute i skogen finns vissa solglimtsplatser med hur mycket minnen som helst, på något vänster är det där delar av mitt tänk hör hemma och en dag förhoppningsvis kommer återvända till ännu mer.

med andra ord så lär jag somna med ett stort leende på läpparna idag


(j, hoppas klänningen blev bra. såg på bilden att längden var rätt så bra olika på de två)

i yngre år när föräldrar/släktingar/alla andra ens knystade ordet syskonkärlek kändes det avlägset för man bråkade och tjafsade om de mest dumma saker. det är först under senare år orden fått sin mening, för med handen på hjärtat finns det ingen (förutom mina förhoppningsvis egna framtida barn) jag skulle kunna älska mer än er.

vädret är tråkigt, tråkigt, tråkigt. en förundrande sak kan jag ibland tycka är att när smhi visar sol och regnet efterfrågas finns inget regn överhuvudtaget, och nu sitter vi i precis samma knipa fast det är solen som är bristvaran.

efter en vecka på hemmaplan beger jag mig kustvägen söderut ännu en gång. nu återstår att se vad båstadveckan har att komma med utöver de alla redan avklarade bravaderna i halmstad. sayonara

trots att jag inte börjat jobba, än, känns fredagen idag precis som när man jobbar. lite äntligen-helg-känsla:)

årets sommarlovsmorgon? vad är detta för barnprogram?

man kan knappt tro att jag lyckades sitta hela matchen och kolla på våra blågultklädda svenskar som tog hem segern mot grekerna. fotboll är en sport som aldrig intresserat mig mer än att bistå som åskådare, i vilket fall så ägnar jag inte överdrivet mycket energi mer än så. däremot svenska handbollslandslaget, trots att jag är tjej själv har jag ingen stenkoll på tjejerna även om de lyckats ta sig till OS, men herrarnas lag kan jag inte sluta att med viss (ENORM) bitterhet tänka på att OS-kvalet missades till islands fördel. jag känner mig som en gammal tant, men det hade varit ett sånt perfekt tillfälle att "komma tillbaka" till handbollseliten. jag längtar efter en nyare form av "Bengan Boys" känsla

det är söndag och soligt som bara den, i princip har dela dagen har spenderats ute vid sjön. tillvaron kan knappt bli bättre.

balen, nu är det redan över och inget kvar vilket känns aningen lustigt. något som man sett fram emot så oerhört länge och varit nervig och spänd inför är förbipasserat, med stordåd. det var inte så roligt och minnesfullt som jag tänkt mig, istället var det minst fem gånger bättre! vilken förmiddag, dag, kväll. nervositeten när vi satt i bilen där värmen steg uppemot 35grader var på topp. allt blev minst sagt lyckat och vi dansade loss till svenssons pop mest hela kvällen, stämningen var hur go som helst. nu är nedräkningen till studenten i full gång och så tidigt som på fredag äger stora dagen D rum, wow!


tralala, och förresten så överlägger och funderar jag över kebnekaise.

jag tittade igenom gamla bilder och skrattar högt åt hur fyra nötter en iskall vinternatt i mars mitt i natten ger sig ut och GÅR upp till toppstugan på hundfjället. till råga på allt även åker PULKA nerför den livsfarliga svarta backen, inte att uppmuntra någon till, tror aldrig jag har varit så rädd eller skrikit så högt. det är så dumt det kan bli, men vad roligt vi hade :)

födelsedagar i maj har avklarats, köpenhamn har besökts och hjulafton i kommunen är passerade.  massa roligheter och vissa saker slutar man aldrig förundras över. köpenhamn är ytterligare en nordisk huvudstad man allt för lätt kan bli kär i, visserligen har jag oslo kvar att besöka vilket kanske skulle vara en helomvändning, men i vilket fall är det en mysig stad. om FEM dagar FEM FEM FEM ska vi gå på bal ute på hooks herrgård, woa det känns lite knepigt men tjena vad kul det ska bli :):)
 

 
:):):):)

hur kommer det sig att studiedagar alltid lyckas hamna på de dagar då man har de minst tråkiga lektionerna eller som i mitt fall ändå är ledig? från den ena saken till den andra, nu finally är mitt projektarbete redovisat och klart det är bara det allra sista finliret som ska fixas till. finns det en mer befriande känsla än vetskapen om att du fått ett arbete du hållt på med ett års tid helt avklarat? nu i efterhand ångrar jag inte en sekund att jag valde att fördjupa mig i det valda ämnet, trots att många under hela året suckat åt att jag enbart haft ett teoretiskt arbete som slutade på betydligt fler sidor än vad jag velat från början är jag så glad att jag gjorde det. kunskap och diskussion om frågor som berör i princip hela samhället är även om det varit segt emellanåt så oerhört givande och något man alltid kan ta med sig.

ytterligare tankar väcktes under mina klasskompisars redovisningar den ena om koncentrationsläger och nazism. min fundering över det är hur sanslöst maktlös man som människa är ibland (tillägg att utspelningen för dryga 60 år sedan inte på långa vägar hade samma mediaspridning som vi har idag) situationen att det kommer hem soldater med vapen som säger till dig att lämna ditt hem och att de säljer en bit mark till dig någon annanstans dit du ska flytta. det är bara snabbt att plocka ihop sina viktigaste ägodelar och bege sig, för att sedan transporteras i ett trångt tåg i ungefrä tio dagar utan mat och få stiga ur på ett koncentrationsläger där du skiljs från din familj. VAD gör man åt situationen? soldater håller järnkoll och patrullerar, det är ju inte som vilda västern precis att man leker lucky luke direkt. det är rätt sanslöst vilka medel och metoder vi människor faktiskt kan och har använt mot varandra.

det sista vad gällande sötningsmedel och e-nummer. sötningsmedlet aspartam är vanligare än vad vi tror och något jag verkligen inte skulle rekommendera att man överkonsumerar. grejen med coca cola light och zero har irriterat mig länge nu, okej jag är heller ingen älskare av varken läsk eller cola. MEN i höstas skulle vi på skoj göra ett "experiment" med coca cola och mentos, i beskrivningen (något år gammal beskrivning) stod det coca cola light. syftet med försöket är att man slänger i flera mentos i colan och det bubblar och skvätter (testa hemma men INTE inomhus). problemet när vi försökte var att inget hände, när vi läser närmare på innehållsförteckningen så visar det sig att de ersatt aspartamet med suckralos i coca cola light och istället använder sig av aspartam i den då nyare coca cola zero som försöket funkar galant med. jag får inte ihop detta, menas det att zero är den gamla light läsken? vad är då vitsen med att "framställa" en ny sort om man ändå behåller sötningsmedlet och byter ut det i den gamla läsken?

kom hit efter att inte ha varit här på lång tid, som det känns som åtminstone, för att tillbringa en förmiddag här och sedan vara "ledig" tills torsdag, massvis att få gjort, + att gustav va hos tandläkaren imorse så de va en tråkig måndagsmorgon måste jag erkänna. sitter här med mitt arbete och skulle helst gå hemhemhem men eftersom det inte går att gå in på varken NE eller Landguiden hemma borde jag stanna en stund för att göra klart och gå hem sen.

helgen har varit toppen, gårdagens aerobicweekend på atlantis var hur lyckat som helst, äppelskivorna som emmy grejade på eftermiddagen var godgoda, tillråga på det gick jag och selma en lång kvällspromenad i det härliga vädret, musklerna däremot känns sådär lagom mörbultade idag. dubido.

nog att jag brukar tillhöra den kategorin som vaknar tidigare än de flesta andra, men när jag slog upp ögonen kl 07.00 idag och läste ett medelande, vilket inte brukar bidra till att jag inte kan somna om, nejdå idag var jag hur pigg som helst en dag när jag får sova nästan hur länge som helst. visserligen blev det inte sent igår, MEN KLOCKAN SJU! åh, ännu värre nästintill är att det medelandet jag svarade på förväntade jag ju mig inte få svar på de närmsta timmarna. skrev även så fint till att jag inte har en susning om vad sjutton jag gör vaken nu, det gick inte tio minuter förrän "Jag ställer mig samma fråga! Vad gör jag uppe nu egentligen?!" haha :) weeeeell nu är jag ju ändå uppe och vaken så då är det väl bäst att göra något vettigt.

trots att solen skiner och det är helt kalasgott ute saknas något av motivationen idag, det var olidligt varmt i bilen och fläkten var på för fullt problemet som då kommer är att det inte går att höra någonting i högtalaren på telefonen, inte den bästa precis. igår uteblev byggandet av fåglarnas hem, blev massa studsmatta och korvgrillning istället, väldigt mysigt. idag har det varit glass och prat i solen samt en snabbpratstund med galning på inlines, håll utkik alla som rör sig i trafiken i kommunen. min kära plutt är hemma från island och ikväll är det our time.

p3 spelade en låt idag jag inte hört innan, som helt klart tycker är värd att avsätta öronen för en liten stund. rihanna-take a bow

stigarna och vägen runt sjön just nu är finare än någonsin, fåglarna kvittrar och vattnet är blått :) solen skiner som bara den och då är det en ren fröjd att både promenera men även att spendera hela dagen innan dess på jobb.

nu uppdrag höghusliknandefågelholksbyggande.

återigen snö, känner att det är ett återkommande bloggämne.

i övrigt har vi äntligen kommit till den efterlängtade period 4, den sista läsperioden för oss -05or och det känns såååå skönt. men det är först nu man kommer ifatt verkligheten eller tvärtom, förut var det enkelt att säga att man efter studenten skulle flytta och fly fältet så långt bort som möjligt för det var ändå inte aktuellt. nu står man här med "hela världen framför sig" och är ganska fri att göra vad man själv vill, det är då man inser hur bra man har det. först nu vill jag hålla med emmy om att ja jag gillar nog vaggeryd och skillingaryd ganska mycket, även om jag kan tycka att man borde se världen utanför. just idag är det 62, SEXTIOTVÅ, dagar kvar till vi springer ut och jag kan inte annat än att stormtrivas :):):)